Varför blev de så här?
Hur kunde de gå så fel?

De var inte alls så här vi hade tänkt... 

Du ska ju vara här... Här med mej,  Inte där.

Jag saknar dej så fruktansvärt mycket att ja håller på att gå sönder, 

Ja kan inte sova om nätterna och när ja väl gör de så gråter ja mej till sömns, ja kan inte äta, ingenting, 

Allt känns så himla tomt just nu utan dej. Ja mår så fruktansvärt dåligt över att de blev så här.
På jobbet försöker ja hålla skenet uppe men tankarna går hela tiden till dej, de är svårt att hålla tårarna borta allagånger, Tänker på dej hela tiden, 

Ångesten inom mej e enorm, 

Varför sa vi inte bara "vi ses imorgon"  då hade inget av detta hänt, 

Önskar så mycket att ja kunde backa tillbaka tiden och ha allt ogjort, 

Jag vill inget annat än ha dej är i min famn, 

där du brukar vara, inte där du e nu...     

Oavsett vad så älskar ja dej så sjukt mycket, Du betyder väldigt väldigt mycket för mej, 

de har du ALLTID gjort och de kommer du ALLTID att göra,  Du har en speciell plats i mitt hjärta som alltid kommer att vara din,  De finns ingen som är som dej, 

Ja vill inget annat än va med dej just nu, att ha dej i min famn, Finns där för dej, när du behöver, 
De hoppas ja att du vet oxå. 

Ja kommer alltid älska dej och finns där för dej (oavsett om du vill lr inte),