Jag brukar alltid ha en liten "plan" över vad de är ja ska skriva om..

MEN ja tror faktist att de är så att lilla jag har fått "torka"

Jag har ingen aning om vad man ska skriva eller berätta för er.

Är de så att man har ett tråkigt liv eller är de kanske så att man har för mycket att göra

så man inte kan hålla kolla på allt man gör och allt man ska göra!?

Planeringen av Bröllopet är fullrulle, Alltid ett steg närmare dagens med stort D!

och de är nästan så att ja inte har ngnaning om vad ja  gjort eller inte gjort.

TUR man har allt på datorn/boken så de är bara att bocka av sakerna en efter en!

Inte så att man har ngn att luta sitt huvud på. MEN ja har en donna att "kastakäft" med!

Man kanske ska ta och ringa Johan och "reka" läget med honom,

För han är ju trots allt den ja ska planera Bröllopet med, MEN ja tror att de kanske går lite trögt för honom(som sagt Johan är ju alltid Johan! dv.s INTE snabbast ivärlden, MEN han gör så gott han kan iaf!) :P

Jag har en stark dröm om att kunna vara lycklig en vanlig knegardag.

Ni vet där man lämnar ungarna på dagis åker till jobbet och får allt att fungera där och avslutar med att hämta barnen och eventuellt handla sen laga mat tillsammans med den man älskar och känna den där korta men intensiva känslan av lycka som kommer från ingenstans.

Jag drömmer alltså om att få känna att det inte är någon speciell dag men att jag är lycklig.

Jag drömmer om att känna lugn och harmoni och vara med någon person som jag älskar och som älskar mig,

där det råder en acceptans och en respekt för varandras varande i livet.
Min dröm innehåller inte en harmonisk familj utan den innehåller kaos, irritation, misslyckande och tårar för det är en del av livet.

I min dröm är vi en familj som lever med allt detta och ändå kan ta tillvara på alla lyckliga stunder som livet erbjuder en vanlig knegardag.

Jag drömmer om att det finns ork till kärlekshandlingar under hela tiden vi ses och när vi går till sängs.

Jag drömmer om att det finns något i familjerelationen som ger alla energi och mod att vara dom vi egentligen är och där det är tillåtet att blomma ut till de fantastiska varelser vi egentligen är.

Det jag drömmer kallas kanske i andra sammanhang för kärlek.

Jag vet inte.

Jag vet dock att jag har börjat misstro att min familjedröm verkligen går att uppnå.

Finns min familjedröm på riktigt?

Finns det någon som verkligen kan känna lycka en vanlig tråkig knegardag?

Undra hur svårt det kan vara.

Hoppas de är bra med er!

Kramar// HellaKakan